God hälsa – nyckeln till ett bra liv

Om man frågar någon person om vad de drömmer om så kommer svaren att variera och alternativ som exempelvis en ny bil, ett större hus, en resa jorden runt och kanske en stuga i fjällen kan dyka upp. Förmodligen så kommer det vi ska tala om här att komma ganska långt ner på listan; nämligen god hälsa och vad en sådan innebär. Skulle du fråga en sjuk eller skadad person samma fråga som vi inledde med så skulle svaret vara väldigt annorlunda och det är förmodligen så att denne person enbart skulle önska sig att bli frisk.

Vi har nämligen en förmåga att ta vår hälsa för given och där vi har en slags grundtanke och skydd som ligger i att vi negligerar alla risker, rycker på axlarna och tänker: ” äh, det där drabbar inte mig”.  En slags försvarsmekanism som naturligtvis inte enbart är av ondo – hur skulle det se ut om vi gick omkring och oroade oss för allt och såg potentiella faror lura bakom varenda knut? – men som även gör att vi tar livet med en lite för stor klackspark. Menas med detta: det många av oss dagligen gör får i slutändan stora konsekvenser. Varje cigarett vi röker, varje gång vi dricker lite för mycket alkohol, varje gång vi äter dålig mat, och varje gång vi avstår från träningen så bygger vi på sikt upp en sämre hälsa.

Naturligtvis; man ska leva också – det handlar inte om att inta en asketisk hållning och livsstil och vi uppmanar ingen att hel avstå från livets goda (förutom gällande just cigaretter som inte för någonting gott med sig överhuvudtaget). Det vi dock ska göra är att peka på några nycklar som leder till god hälsa och där förändringen inte är så svår att göra. Det vill säga, de punkter som följer kräver egentligen ingen större uppoffring om man bara fokuserar på dem (och inser vilka risker och konsekvenser som kan komma av att fortsätta i samma hjulspår):

  • God kost: Att skapa en större medvetenhet kring vad man stoppar i munnen gör dels att man håller en bättre vikt och dels också att man mår bättre inombords – både sett till hur organ, tarmar och annat fungerar och hur man mår rent mentalt. En viktig del i detta är att man själv börjar laga sin egen mat och inse vilka fördelar – ekonomiskt, smakmässigt och energimässigt – som faktiskt finns i det. Genom att lära sig att laga god, hälsosam och nyttig mat så skaffar man sig enorma fördelar.
  • God fysik. Mat och motion/kondition hör ihop. Vi ska senare i den här guiden titta lite närmare på ett problem i Sverige – och världen – i form av att övervikten ökat markant. Men först så måste vi peka på vikten av att röra på sig. Våra kroppar är inte gjorda för stillasittande under de långa perioder som många av våra arbeten idag innebär och därför så blir den dagliga motionen än mer viktig. Många verkar förknippa detta med enorma uppoffringar – köpa gymkort, gå på gym, svettas, gå ut och springa och så vidare – men i själva verket är exempelvis raska promenader också något som gör en stor skillnad för fysiken; och för välmåendet. Att träna rensar huvudet, det frigör endorfiner som gör dig piggare och – naturligtvis – så gör det att man orkar mer.
  • Psykisk hälsa: Att må bra inombords är det viktigaste, enligt oss. Gör man det så kommer mycket av det andra, så att säga, på köpet. Dessvärre så mår många i dagens samhälle sämre och sämre. Något som till stor del beror på att vi ställer för höga krav på oss själv – och på andra – och att vi genom detta skapar en osund stress. Tydliga följder av detta är utbrändhet, depressioner och där folk tyvärr går in i väggen. Här måste vi lära oss att hantera stressen genom att exempelvis säga nej ibland, våga be om hjälp och även ta de hjälpmedel som finns; exempelvis i form av psykologer eller träning i form av mindfulness och yoga.
  • Sjukdomar/skador: Den här punkten är svårare att råda bot på själv sett till att vissa sjukdomar och skador helt enkelt ”händer”. Det går inte att helgardera sig igenom ett liv – men därmed inte sagt att man inte kan förebygga. Dels genom att fokusera på de punkter vi gått igenom ovan och dels även genom att exempelvis genomföra regelbundna hälsokontroller, besöka en tandläkare två gånger per år (tänder spelar en underskattad roll i hur vi mår och vilka sjukdomar som kan uppkomma), ge sig själv chans till återhämtning och förebyggande av skador genom att få massage eller besöka en naprapat... Här kan listan göras längre.

 

Vad är folkhälsa egentligen?

En viktigt roll i hur vi mår spelas av Folkhälsomyndigheten och detta gäller vår folkhälsa. Det man gör är att ägnar sig åt att stärka hälsan hos befolkningen; något som sker preventivt genom utbildning, upplysning och information som baseras på forskning kring ett specifikt område. Exempelvis så kan detta handla om vikten av rörelse för barn och där man ser till att pedagogiska leksaker finns på våra förskolor. Likväl så kan det handla om att ge information kring en epidemi och hur man bäst skyddar sig mot en sådan – senast hade vi exempelvis svininfluensan  - och det kan handla om att förhindra att exempelvis klamydia. Folkhälsan omfattar, helt enkelt, alla aspekter av hälsa – psykisk- , fysisk-, och social sådan.

Tyvärr så har detta viktiga arbete under senare tid drabbats av en rad missförstånd och i många fall blivit förlöjligad. Det senaste exemplet gällde förslaget om en sexualutredning – föreslagen av Folkhälsoministern Gabriel Wikström – som direkt möttes direkt av hånskratt från det andra politiska blocket. Dessa plockade alltså i det stora hela politiska poäng på att vrida hela debatten snett; istället för att peka på det väsentliga i den föreslagna utredningen (en utredning som för övrigt ägt rum även tidigare) – som låg i att ta reda på exempelvis ungdomars inställning till preventivmedel – så menade man att nämnde Wikström i själve verket ville veta vad som Svensson har för sig i sängkammaren. Genom detta förlöjligande så förstör man också potentiellt ett extrem viktig arbete med att lära ungdomar vikten av att skydda sig vid samlag.

En viktig sida som börjat komma av forskning och undersökningar sanktionerade av Folkhälsomyndigheten gäller vår eskalerande vikt. Världens befolkning blir allt fetare och Sverige är tyvärr inget undantag i detta. Vi håller oss på en relativt acceptabel nivå jämfört med andra länder – i synnerhet USA och Kina – men det är en fråga som måste behandlas med ett större allvar och här måste man försöka upplysa om farorna som faktiskt kommer av övervikt. Faror i form av sjukdomar – sjukdomar som i slutändan drabbar oss alla i form av en högre skattsedel då exempelvis sjukvårdskostnader ska finansieras.

Här har bland annat ett förslag om sockerskatt tagits fram och det blir spännande att följa händelseförloppet gällande detta. Klart står att någonting måste göras för att bromsa upp denna oroväckande tendens och här har således Folkhälsomyndigheten något att bita i gällande vår svenska folkhälsa.